Då var jag lite äldre och mognare då, haha. "Väcktes" (ja, jag är morgonpiggast i min familj numera) i morse med sång, tulpaner och ett besked om att jag nu har 1000 kr i shoppingpengar till mitt förfogande. Två timmar senare satt jag i bilens förarsäte och körde fint omkring på en parkeringsplats mitt ute i ingenstans. Det var faktiskt löjligt kul, kände mig ivrig som ett barn i en godisaffär ungefär. Och så har jag firat med nära och kära precis så där som det ska vara då man fyller år. Hamnade så småningom framför Photo Booth med mina kompisar och jösses vad vi skrattade, och så fina vi blev.

 

Så har jag ätit och ätit och förvandlats till en boll. Vill aldrig mer äta. Min enda ljuspunkt är väl att jag får börja träna om jag tjockar på mig lite, lite till. Varför nu det ska behövas.

Tack för en fin födelsedag, i alla fall! Nu ska bollen Maja... inte gå och lägga sig. Städa undan.

 

 

Då och då stöter man på människor som på det ena eller andra sättet är så talangfulla inom ett område att man inte kan annat än häpna och avundas. Som min bästa vän Christina. Inte nog med att hon är en underbar person, hon är också GRYM på att teckna. Helt fantastisk.

 

 

 

 

Biologiprovet är över och jag hittade Hannas franskbrev som jag... hmm... kan har råkat slarva bort ett tag. Dessutom har jag bestämt vilket gymnasium jag vill gå på, bragder och bravader. Världens minst organiserade människa börjar kanske skärpa till sig? På söndag byter jag ut femman i min ålder mot en sexa och det känns som en början, på något, jag vet inte vad. Resten av mitt liv, antar jag. Nu ska jag springa min mil, lära mig om sådant jag vill veta, spela och sjunga och bara lyssna på all underbar musik, fånga små bitar av världen, livet, i ord och bilder, ta reda på vad det innebär att bli äldre. Varje dag för något nytt med sig, och i varje ögonblick som passerar finns glimtar av skönhet.

 

Jag vet att jag inte skött om dig så bra som jag kunnat, långt ifrån. Jag har inte pratat mycket med dig om dagarna, inte tagit ut dig ur buren tillräckligt ofta och överhuvudtaget inte lagt ner mycket tid på dig. Men du var ändå min lilla gosiga boll och det kändes bra att veta att du var där i din bur, sovande, springande, gnagande, krafsande. Ja, jag kommer att sakna ditt krafsande i vardagsrummet.

 

 

Kan sammanfatta de senaste dagarna i ord som scones på Café Berget, halvspontan övernattning hos Christina, firande av Stina med Rappakalja och tårta och filmer som The Sisterhood of the Traveling Pants (symbolik, mina vänner, symbolik) och snack till fem, halv sex i morse, lunch hemma med familjen efter senaste uppvaknandet på flera månader för min del, och sedan bio i form av Sune i Grekland. Den måste man ju bara se för en riktig nostalgitripp, haha.

 

Jag har varit så glad den här helgen. Allt har varit så bra och kristallklart, vackert. Det känns så bekant, vädret, solen på snön. En påminnelse om att trots att allting förändras hela tiden och vi går mot slutet av en era, så behöver det inte betyda slutet för oss. Visst är jag rädd för framtiden, för jag vill inte glida ifrån mina bästa människor. Men så behöver det inte bli så länge vi fortfarande älskar varandra.

 

 

 

Om lite mindre än en timme ska jag sitta på en buss till Stockholm. Lämnar hemmet strax men för en gångs skull är jag färdig med allt i god tid och kan tillbringa några minuter med att bara njuta av morgonen - jag älskar verkligen morgnar. Känslan av att vara vaken innan resten av världen när man är uppe "först". Känslan av att inte behöva jäkta. Ibland kan jag ställa väckarklockan (eller snarare mobilalarmet) tidigare än jag egentligen behöver gå upp bara för att iscensätta känslan av sovmorgon och kunna somna om igen. Inte ett bra knep om man frågar sömnexperterna, dock, men om ni frågar mig.

 

 

Gårdagens shoppingrunda resulterade i massor av tights, shorts, kjol och jeans innan Ewe drog iväg och jag fortsatte på stan i mammas sällskap. Vi stannade till för fika och jag fick klart för mig att mina känslor kring "klassiskt fika" i stil med muffins och cupcakes fortfarande inte är helt positiva. Det är så konstigt, ibland går det jättebra med efterrätter och fikabröd även om jag inte direkt njuter av det och ibland går det inte alls. Men jag klarar av att inte börja hyperventilera totalt i alla fall, det är alltid något. Tills vidare håller jag mig till sådant som känns lite nyttigare, när jag får välja själv. Även om det skulle innehålla fler kalorier har jag mycket lättare för godsaker bestående av nötter och torkad frukt än för choklad, grädde och kakor.

 

Har jag sagt att det var en underbar jul? Familj, god mat (det gick riktigt bra med den saken, precis som jag trodde), Kalle Anka, julkalendern, och dessutom var praktiskt taget allt jag fick i julklapp sådant jag faktiskt önskat mig. Bland annat Miss Butterfly (halsband) från Efva Attling som jag suktat efter i evigheter. Kalla mig ytlig men det gjorde mig till stundens lyckligaste människa. En annan riktigt roligt konstaterande är att jag nu äntligen kan uppgradera mig flöjtmässigt. Jag har en tanke om att förnyad spelglädje kan komma på köpet med den nya flöjten. Vad jag längtar!

 

För tillfället befinner jag mig hos mormor. Jag älskar att vara här, men är det betydligt mer sällan än jag skulle vilja, trots att vi bor i samma stad. Det är tur att lov finns! Imorgon ska jag till den mycket efterlängtade mellandagsrean, och fortsätta Projekt Ny Garderob. Så jag är rätt (=väldigt) taggad även om jag inte direkt badar i pengar just nu. Det är tur att jag inte kommer åt mina flöjtpengar för annars skulle jag med 95 % säkerhet göra av med varenda krona och sen ångra mig i flera månader. Ja, jag känner mig själv alltför väl. Antingen köper jag ingenting, eller allt jag ser och lite till.